Skuldersmärta är vanligt bland gymbesökare, ofta till följd av svag rotatorcuff, dålig scapulastabilitet eller överansträngning. Med ett systematiskt program kan du både rehabilitera en belastad skulderled och förebygga framtida smärta. Den här artikeln förklarar skuldrans anatomi, vanliga orsaker till smärta och presenterar ett 8-veckors gymprogram i tre faser: rörlighet/aktivering, hypertrofi och maxstyrka. Med enkla redskap som gummiband, skivstång och lätta hantlar stärker du de muskler som håller axeln stabil och förbättrar din hållning.

Skuldrans anatomi och vanliga orsaker till smärta

Axelleden består av ett nätverk där rotatorcuffens muskler (supraspinatus, infraspinatus, teres minor och subscapularis) samarbetar med scapula och stabiliserande muskler som trapezius och serratus anterior. Obalans eller svaghet i någon av dessa kan leda till kompression (impingement), muskeltrötthet och smärta, särskilt vid press- och dragövningar.

Daglig rörlighetsrutin (före träning)

5 minuter fokuserat på axelrotation och bröstrygg. Utför 10 cirklar framåt och bakåt med rak arm, följt av 3 x 30 sekunder armskjut mot vägg (scapular protraction).

Träningsschema vecka 1–2: Aktivering och rörlighet

• Y-lyft på bänk – 3 x 15 – Aktiverar nedre trapetzius, förbättrar scapulär kontroll och motverkar framåtroterade axlar.
• Extern rotation med gummiband – 3 x 20 – Bygger styrka i rotatorcuffens utsida och stabiliserar axelleden.
• Face pulls med rep – 4 x 12 – Stärker bakre deltamuskeln och övre rygg, korrigerar hållningen.
• Skulderrotation i sidoläge – 3 x 15 per sida – Fokus på bakre kapsel och infraspinatus för ökad rörlighet.

Alternativa övningar för ökad stabilitet:

• Omvänd pec deck – Byter ut face pulls om du saknar kabelmaskin och ger liknande aktivering av bakre deltamuskeln.

Träningsschema vecka 3–5: Hypertrofi

• Skivstångspress bakom nacken – 3 x 10 – Lätt till medelvikt, fokus på scapulär rörlighet och mellandeltamuskelns volymökning.
• Enarms Pendlay-rodd – 4 x 8 – Främjar balanserad tillväxt i bakre axelregionen och stärker övre rygg.
• Y-lyft i lutning – 3 x 12 – Högre reps för uthållighetsstyrka i övre ryggen och skuldror.

Alternativa övningar för hypertrofifasen:

• Omvänd flyes med hantlar – Ersätter Y-lyft och ökar muskelkontakt i bakre deltan.

Träningsschema vecka 6–8: Maxstyrka

• Stående militärpress – 5 x 5 – Tung belastning för maximal presskraft och scapulär kontroll.
• Face pulls med ökad vikt – 4 x 8 – Hög belastning för rotatorcuffens styrkeökning.
• Djup utfall med hantlar – 4 x 6 per sida – Utmanar axelstabilitet under rörelse och stärker bål.

Alternativa övningar för styrkefasen:

• Arnoldpress – Kombinerar press- och rotationsrörelse för extra krävande stabilitetsträning.

Progressionsprincip: Öka först repetitionsantalet i varje övning innan du höjer vikten. Vila minst 48 timmar mellan skulderpassen för optimal återhämtning. Undvik smärtnivåer över 3/10 – om du känner skarp eller ihållande smärta, sänk belastningen eller pausa rörelsen.

Uppföljning: För bästa resultat dokumenterar du rörlighetsförbättringar och smärtnivåer i en enkel tabell efter varje pass.

Att öka sin rörlighet är en viktig del av träningen som ofta förbises, då många förknippar rörlighet enbart med stretching. Men begreppet är bredare än så. I den här artikeln utforskar vi skillnaderna mellan aktiv och passiv rörlighet, hur du kan använda olika metoder för att förbättra din rörlighet och varför det är avgörande att kombinera styrka med rörlighetsträning.

Vad är rörlighet och varför är det viktigt?

Rörlighet handlar om det rörelseomfång (range of motion, ROM) som leder har och hur väl du kan använda det. Den är avgörande för att utföra många övningar korrekt och säkert, särskilt i styrketräning. Bra rörlighet gör det enklare att utföra djupgående knäböj, lyfta vikter över huvudet och bibehålla en god teknik. Utan tillräcklig rörlighet riskerar du skador och ineffektivitet i träningen. För många handlar det om att kunna träna mer intensivt, under längre tid och utan avbrott orsakade av onödiga skador.

Aktiv rörlighet vs passiv rörlighet

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan aktiv och passiv rörlighet. Aktiv rörlighet är det rörelseomfång du själv kan kontrollera utan hjälp av externa krafter. Passiv rörlighet, däremot, handlar om hur långt en led kan förflyttas när någon eller något annat hjälper till. Till exempel, om du kan utföra en djup knäböj på egen hand men endast komma till ett begränsat djup när någon annan hjälper dig, innebär det att din aktiva rörlighet är lägre än din passiva rörlighet. De flesta har en märkbar skillnad mellan dessa två typer av rörlighet, vilket är viktigt att tänka på när du arbetar för att förbättra den.

Hur man ökar aktiv rörlighet

För att öka din aktiva rörlighet krävs en kombination av styrketräning och specifika rörlighetsövningar. Börja med att identifiera de rörelser du vill förbättra och testa din nuvarande rörlighet i dem. Ofta är det inte själva rörligheten som saknas, utan kontrollen över rörelsen i ytterlägena. Genom att arbeta med lättare vikter kan du fokusera på att aktivera rätt muskler och öka stabiliteten i rörelsen, vilket i längden stärker din förmåga att röra dig fritt och säkert.

Att arbeta med passiv rörlighet

När det gäller passiv rörlighet kan det vara frestande att enbart fokusera på stretching. Du kan förbättra passiv rörlighet genom statisk stretching, dynamisk stretching eller mobiliseringsövningar. Fokusera särskilt på områden där du märker begränsningar, så att du stegvis kan öka ditt passiva rörelseomfång. När du har ökat din passiva rörlighet är det dock viktigt att arbeta aktivt för att behålla den. Om du inte kombinerar passiv rörlighet med aktiv träning riskerar du att vinsterna blir kortsiktiga och att du tappar dem snabbt.

Träningsschema för ökad rörlighet

För att strukturera din rörlighetsträning kan du lägga upp ett schema som inkluderar både aktiv och passiv rörlighet under olika dagar. Ett exempel kan vara:

• Dag 1: Fokus på höft och fotleder
• Dag 2: Aktiv rörlighetsträning för knäböj
• Dag 3: Statisk stretching av bröstrygg och skuldror
• Dag 4: Dynamisk stretching och aktivering av mage och rygg

Genom att variera dina övningar och alternera mellan olika kroppsdelar bygger du successivt upp en balanserad rörlighet. Se till att träna inom ett behagligt rörelseomfång och öka belastningen gradvis för att undvika skador.

Summering och rekommendationer

Sammanfattningsvis är rörlighet en avgörande komponent för att optimera din träning. Genom att förstå skillnaderna mellan aktiv och passiv rörlighet kan du skapa en plan för att förbättra båda aspekterna. För bästa resultat bör du kombinera passiv rörlighetsträning med aktiv rörlighetsträning, så att du stärker musklerna i rörelsens ytterlägen och därigenom undviker skador. Med rätt planering och engagemang kommer du inte bara förbättra din rörlighet, utan också din allmänna funktionsförmåga, träningsprestation och välmående.